Mousse och märkligheter

Skulle baka en moussetårta till skolavslutningen, fick jag för mig i går kväll. Jag gillar moussetårtor, men hade aldrig gjort någon själv förut.
Med ett lätt modifierat recept ur någon reklambilaga gick jag loss på gelatinblad, kexsmulor, hallon och creme fraiche. Det gick jättebra, ända tills jag kom till momentet "blanda försiktigt ner den vispade grädden" och insåg att jag inte hade någon vispad grädde, faktiskt ingen grädde alls.
Eftersom klockan var runt halv 11 var läget lite knepigt, så jag slängde mig på cykeln och hoppades på att 7-11-butiken skulle ha vispgrädde.
När jag kliver av cykeln tvärbromsar en stor suv in framför butiksdörren. Redan där rynkades min klimatneurotiska näsa naturligtvis åt det mycket unga par som klättrade ner ur bilen.
Trots att jag var snabb i kyldisken, där det faktiskt fanns lite vispgrädde, så hann suv-paret före mig i kön. Vilket gav mig tid till en rejäl stilstudie över märkliga matvaror.
Tydligen har de unga tu drabbats av plötslig hunger, och tagit sin miljöfördärvande jättebil några kvarter i innerstan för att åtgärda detta. Och vad köper de? Jo, det absolut minst lockande jag vet i matväg - 7-11:s läskiga kladdiga matblandningar.
En stor pappform med kletig pastasallad, en med någon sorts smetig nudelwok, eller vad det nu skulle föreställa.
Jag har allltid undrat vem som köper de där motbjudande geggorna, och nu vet jag.
För sina två kartonger med kall gegga, som de tydligen skulle mikra hemma, och en dosa snus, betalade de 219 kr.
En del människor borde ha matförmyndare.
När jag kom hem hade blandningen av gelatin och creme fraiche redan börjat stelna, men jag vispade grädden och rörde i den och en massa frysta och tinade hallon i alla fall, och ställde formen i kylen.
Den blev bara lite lite klumpig, moussetårtan, annars helt godkänd, och en bra avrundning av en fin avslutningsdag. Jag kommer nog att ge mig på den igen.
Fast någon hälsotårta är det inte direkt - 100 g smör, 1 dl creme fraiche, 2 dl socker, 2 dl vispgrädde. Huga.