En klassiker

Det har varit några lata matdagar, mest purjo- och potatissoppa ur frysen, och inga matlådor.
Ibland är man bara för trött...
En kväll lyckades yngsta dottern bjuda bort sig själv på middag, då kändes det som en total njutning att lägga sig i soffan med en kopp örtte och två mackor, och nicka till en stund innan det var dags att gå och möta dottern.
Men idag är det lördag, och efter en tvåtimmars hundpromenad med trevligt sällskap (tack för det Maria!) blev det en klassiker som vi gjorde ofta när äldsta dottern var liten: Pastagratäng med ren.
Man kokar lagom mängd pasta, helst penne, men inte längre än att den är hyfsat al dente, och lägger den i en ugnsform.
Strimlar några skivor renstek (smörgåspåläggsvarianten) och blandar med pastan.
Klickar i några skedar creme fraiche och rör om så den blandas ner ordentligt.
Blandar ner svartpeppar, lite salt och generöst med hackad färsk basilika.
Strör över riven ost, generöst var ordet.
Och kör alltihop i ugnen på 200 grader tills det fått lite färg, 5-10 minuter kanske, inte mer.
Dottern var överförtjust, och åt rätt mycket sallad på broccoli, vitkål, tomat och rödlök av bara farten.